Fick ett mail idag, ett svar på en jobbansökan jag skickat in för ett par veckor sen:
Tack för din ansökan. Tyvärr kan vi inte gå vidare med dig i rekryteringsprocessen eftersom du inte har den mångåriga erfarenhet som vi söker.
Visst är jag lite besviken även om beskedet inte kom speciellt överraskande. Man hoppas ju alltid. Och jag hoppas ju alltid hitta nåt bättre så jag kommer från mitt nuvarande skit. Men samtidigt som jag blev lite besviken så blev jag konstigt nog glad över att de skrev det där om att jag inte hade så stor erfarenhet som de ville ha. Det betydde ju att de faktiskt läst min ansökan och ansträngt sig lite och t.o.m. bemödat sig med att ge en konkret anledning till varför jag inte fick jobbet.
Alla som har sökt jobb vet hur jobbigt det är att få de där breven eller mailen där alla som sökt jobbet får samma korta, koncisa och (för dom) bekväma besked:
Rekryteringsprocessen är nu klar. Tack för visat intresse.
Ja, varsågod!
Ett sådant besked säger ju ingenting, man vet inte vad man föll på. Visst kan man ringa runt till ställena man sökt på och fråga vad som fattades, vad som kan förbättras till nästa gång. Men hur många engagerar sig så egentligen? Eller det kanske det är många som gör? Jag har aldrig gjort det. Jag har accepterat faktum och gått vidare.
I dagens mail fick jag iaf ett konkret besked och jag uppskattar det och tycker genom det att stället verkar engagerat och bra. Det var ytterligare ett bevis på att erfarenhet är vad som krävs, så det gäller att kämpa på och hålla ut. Jag menar inte att jag gillar att det är så, för det är ju svårt att få erfarenhet om man inte får chansen nån gång. Men nu är det ju ofta så och då får man nog se till att gilla läget.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar