10 april 2007

Det är ledsamt ibland... när man oroar sig för familjemedlemmar som mår dåligt. Men jag kan inte göra något och måste försöka acceptera det och släppa så gott det går. För annars går jag sönder. Men ganska ofta skulle jag vilja kunna rädda världen!

2 kommentarer:

Anonym sa...

åh vad vi har pratat sönder detta ämne. jag vet nog precis vad det är du känner. och både du och jag har fått lära oss att vi inte kan rädda världen. vi kan inte ens rädda de som står oss närmast. vi har förhoppningsvis kontroll över våra egna liv och räddar oss själva när det behövs, andra står utanför vår makt. vi kan stötta i förändring och förbättring, om vi fortfarande orkar. du är en fantastisk människa, glöm inte det!
stor kram

Anonym sa...

man vill så mycket men ibland går det bara inte.
Jag vet ju inte vad det handlar om men att man stöttar och finns där för människor som man bryr sig om och har det svårt är det enda man kan göra. Jag tror alla människor tycker att det är uppskattat.
=)
Kram